I går var jag på en efterlängtad konsert med The xx. Tyvärr bytte dom lokal från min favoritkonsertlokal Debaser Slussen till Debaser Medis. Men det är klart dom vill få in mer folk att se bandet. Slutsålt var det och tror det har varit det i någon månad.
Stressade dit från ett akut inbokat fotojobb. Sen när jag han in i tid så starta dom inte i tid. Inte ens förbandet startade nära sin utsatta tid. Men när väl kulisserna öppnades så var jag mycket exalterad. Dem gjorde mig inte besvikna. Tänkte säga att dom började med en av hittarna. Men alla låtar på skivan är helt gudomliga. Så vid varje låtbyte log jag och alla andra upp. Publiken är en typisk svensk publik. Alla står och tittar och klappar mellan låtarna. Men man såg allas njutning i deras leenden.
Det är inte lätt att rocka loss till ett så lugnt band som spelade låtarna ännu långsammare än på skivan. Lite otakt måste jag erkänna att det var i bland. Men jag var mycket imponerad av Romy Madley Croft gitarrspelande. Basisten Oliver Sim var så koncentrerad att han såg ut som en massmördare i ögonen.
Jag längtar till deras nästa skiva och nästa spelning. Om ni vill höra en av årets skivor lyssna på The xx.