För några år sedan upptäckte jag The Field på ett lite ovanligt sätt, nämligen genom att somna.
Lite dåsig på en lördagseftermiddag tänkte jag lyssna på ny musik, satte på en spellista och slumrade till. Samma sak hände faktiskt med Panda Bear också, och nu rankar jag båda albumen högt på min interna lista.
The Field har en ”gratis” spelning (före 22) imorgon lördag (13 feb) på Debaser Medis, och denna gången kan jag inte missa honom igen. Om ni vill lyssna på Spotify så bli inte förvirrade av den tyska gruppen ”Field”. Jag hittar bara en ”riktigt” låt där, en familjen remix som låter mer the field än familjen…
Sen tycker jag alltid det blir lite extra intressant med samplingarna. I ”The little heart beats so fast” samplar de The Embassy’s ”Some indulgence” och i början på ”A paw in my face” så är det en sampling som upprepas hela tiden, men den är så kort att den är svår att koppla med något, men när låten tar slut så hör man Lionel Richie’s ”Hello” tona ut, och jag får känslan av att jag lyssnat på Lionel hela tiden men skivan bara hakat upp sig. Isåfall skulle jag gärna höra hela låten hello, där The Field stannar upp lite då och då med sina långa utsvävningar…
Jag hörde ett inslag på radio om Axel Willner (som är The Field) och där berättade de att debutskivan hade uppmärsammats en hel del, men inte så mycket inom dans scenen, utan snarare utav indie-älskar. Något som jag kände var träffande för mig, som mest gillar dansmusik i albumformat (Daft Punk, The Prodigy, Orbital).
Så, somna till ”The Deal” ikväll och möt upp imorgon på Debaser.