Det var varmt som vanligt på Debaser Medis, ganska mycket folk, men jag tror ändå inte att det var slutsålt. För mig tog det några låtar innan Tindersticks långsamma vemodiga rock fick mig i stämning, men de gjorde de. Tiden gick långsammare och långsammare, och av någon anledning så kändes det som om det var en riktigt varm sommardag i Stockholm, en sån där dag då man går längs rörstrandsgatan och hör sorlet av människorna från resturangerna och den grå vardagen känns väldigt avlägsen. Jag fick påminna mig själv om att jag faktiskt hade en jacka i garderoben.
Spelningen var väldigt jämn, och om jag hade haft sittplatts så kunde de gärna få ha hållit på längre. Men jag kom dit med bara en önskan, att få höra den fantastiska Trouble Every Day, men den blev tyvärr inte uppfylld. Men det gör inget, för de lyckades ändå att skapa den där mysiga melankoliska känslan som sitter kvar fortfarande nu när jag skriver och lyssnar. Det var skönt med lite plåster för själen.
Anna Von Hausswolff var förband och gjorde en bra presentation av sig själv, och jag kan se att hon om några år kan bli riktigt intressant. Så mycket röst från en så liten kropp.
/rebellion